ToR Södertälje

Jag är tillbaka där jag började, Södertälje.
Södertälje ett år senare känns mycket bättre.
Det är konstigt.
Känns som hemma.
Kan känna längtan när jag träffar gamla kollegor.
Samtidigt så skönt att inte höra till...men samtidigt vill.

Jag är mitt vanliga jag. Här kan man vara sig själv.
Inga konstigheter.
Inga pressveck.
Visst bevbakar man sitt territorie men var gör man inte det?
Familjärt, skulle jag kunna säga. Välkomnande.

Sprang på K förra veckan, mannen med makt.
Stora björnkramen.
- När kommer du tillbaka?
- Vad har du att erbjuda, K?
Vem vet kanske kommer jag tilllbaka.
Till mångfalden, till industristaden, till möjligheternas, kreativitetscentrum.
Kanske.
Att det finns att göra är helt klart, mängder - men inga resurser.

Vindlande vägar. Tid mellan, vila, mycket kan göra att man kan återvända.