Dagen efter uppsägningen. Det känns fortfarande bra. Jag sa det till receptionschefen, hon tappade hakan, tyckte att det var jättetråkigt. Såg helt paff ut. Hon visste inte vad hon skulle säga. Jag kommer att droppa det lite pö om pö... känner att projektgruppen måste få veta nu. Vi skulle ha haft möte idag men flyttade det till i morgon eftermiddag. Då måste jag säga det... undrar vad reaktionerna blir? Ska jag säga det före eller efter jobbet vi ska göra...efter va?

Möte med Tom Tits idag igen om webben. Åh, jag känner mig så ljugig när de ser på mig och liksom söker stöd, vill få en reaktion. Men det är ju så det känns. jag är mer lojal mot de jag jobbar med än själva företaget. Det är förtroenden som man bygger upp sin emellan... men det får någon annan bygga upp nu.

Min kollega hade överhört chefen prata på telefon "vi har en tjej som slutar här snart". Hon blev upprörd, men jag lugnade henne. Det är väl bra att man fölrsöker hitta en ersättare fort som fanken? Jo, menade kollegan, men "vi måste få en sörjestund först". Åh gulliga gulliga kollegan.